You'll always be my thunder

Jag åt cheesecake på The Cheesecake Factory för länge sedan med nästan alla familjemedlemmar.
Jag är typ kär i min syster :) Fick de finaste presenterna i världen från henne (kommer definitivt bilder på dem sen, de är för epic för att inte fota)

 Och igår blev man bjuden på en NBA basketmatch (jag vet fortfarande inte riktigt vad det innebär, men det verkar vara en big deal) mellan Oklahoma City Thunder och New Orleans typ humlor/bin/getingar eller något sånt där töntigt, och efter ett långt, djupt övervägande blev det en ren accept och en mycket intressant och rolig kväll (men jag kände konstanta Gilmore Girls-referenser i kroppen - du vet, när Rory går på en ishockey match och bara "vad händer?")!

Jag bestämde mig för att heja på dem med häftigast namn, och efter att jag fick höra att Oklahomas lag hette Thunder, så var det ju inget snack om saken. Det blir inte mycket mer hard-core. 

Men när man är ihoppackad med 10-12 000 människor som står på sina fötter och skriker för de svettiga männen som springer runt, så är det svårt att inte hänga med i känslo-strömmen. I slutet stod även vi upp och skrek halsarna av oss. Även om vi inte riktigt förstod reglerna.

Cheerleaderna bara dör.

(Jag med, när jag kom till shopen efter matchen)

.....

Brace yourselves, ladies. Nu kommer en syn ni aldrig sett förut:

Go Thunder!

Vi vann såklart. Oklahoma Thunder är oövervinnerliga.

(Jag ser så amerikansk ut att jag bara spyr)

(Thunder - Boys Like Girls)