Friday nights are always the same in this town

Nu när mamma anlänt i stugan så är det som ett startskott för att börja shoppa. Dag 1 för henne här i Staterna så bekämpade hon sin jetlag för att julpynta hela våran lägenhet (det ska även tilläggas att jag och pappa redan hade gjort det till viss del), så nu är det svårt att få det att se juligare ut.

Idag, efter en förmiddags studerande, så fortsatte vi våra äventyr med att dels åka till en liten mysig "ministad" för att shoppa lite, och sen åka till mallen. Dessa två dagar har jag faktiskt köpt en del saker, men det hade jag inte riktigt gjort förrens nu, utan endast tittat ut saker hjärtat suktade efter. Nu ska jag nog inte handla något mer till mig själv förrens efter jul.. mmm, rea.
Bokaffären hade 90% rabatt på utvalda böcker (ingen speciell anledning, tror jag. de bara kände för det.), och på två sekunder så hittade man ju Guds gåvor där: Paper Towns av John Green (som är varmt rekomenderad av samma människor som gav mig Looking for Alaska), och The Clash skriven av... The Clash. Båda är såna böcker jag sett på bokaffärer varje gång jag strosat i London. Man stannar upp, sträcker tveksamt ut handen för att plocka upp den, tvekar en sekund för länge för att man är pank, och går därifrån. Ana lyckan :) Jag har redan börjat läsa Clashen (nedsatt från 50 till 5 dollar) och den gör mig så lycklig. Den totala livshistorian av dessa fyra underbara pojkar som man vet alldeles för lite om, i deras egna ord. Suck :)

Finisar.

Jag köpte även två ringar, ett par m&m örhängen, en långärmad och en julklapp. Och sen, mina vänner, gick jag in på Hot Topic. Jag visste beslutsamt vad jag ville ha. Jag gick in med bestämda steg, ryckte till mig den, kastade den på kassören (inte bokstavligt), gav honom pengarna och åkte hem. Sen hade jag på mig den hela kvällen. Mina damer och herrar:

Om du nu flinar lite åt mig och tror att jag gör ett slags Where the Wild Things Are-statement (vilket jag självklart också gör, som en bonus) så betyder det att du antagligen inte sett den bästa musikvideon till den bästa låten av den bästa pojken i världen. If not, så skickar jag dit dig om du klickar HÄR.

Grabben som hävdar att "I don't believe in shoes" och därför springer omkring barfota överallt - man ska ju skratta sig lycklig om en enda centimeter i ens varelse var lik honom. Nu är jag är ett steg närmre ;)

På Hot Topic fick jag ett medlemskort som ger mig, i deras egna ord, "the envy of everyone around the world" av en söt grabb som påminde om den lockig-håriga Aaron Johnson. Han gav mig kortet och sa "This card belongs forever and always to you now". (Mina tankar svarade "And I belong forever and always to you, dear boy") Sen frågade han om jag ville ge en extra dollar till nåt som hade med Hot Topic att göra (Mina tankar svarade "You need a brain? You need a heart? Go ahead. Take mine"), men jag sa ja, och då gav han mig två plektrum. Mums.

Jag läste kvittot sen. Det stod Hey, Julia! (...) Your next step is to log in at Hottopic.com to complete your registration and create a new password worthy of someone with such impeccable taste as you.

Och vet du? Det är alltid de små sakerna som jag blir gladast över.

Kvittot och plektrumen höll mig fånigt leende hela dagen.

(Coffee and Cigarettes - NeverShoutNever)